Fortfarande stiger kostnader och lidande kring stressrelaterade sjukdomar. Det är baksidan av ett optimerat och effektiviserat liv – både arbetsliv och privatliv. Det är nu grevens tid att göra våra hjärnor och liv mer hållbara. Rent krasst se hur det också bidrar till resultat och konkurrenskraft. Vi behöver se komplexiteten och vi behöver börja prova nya saker.
Samtalen om stress i samhället har ökat men sker de på rätt ställen och på rätt sätt?
Den dagen chefer och medarbetare börjar prata om stress och överbelastning på rätt sätt har vi kommit långt. Då har vi sannolikt även börjat skönja hur sjukfrånvaron sjunkit, hur kostnaderna minskat och att produktivitet och arbetskapacitet ökat.
Som en positiv bieffekt till de hårda siffrorna har vi sannolikt också börjat casha in på ökad arbetsglädje, större kreativitet och höjd konkurrenskraft.
Hur kan vi ta de första stegen i våra organisationer?
Chefer och ledningar måste bli kunnigare och modigare
Det finns förstås flera vägar att välja för att nå hållbara och attraktiva arbetsplatser och de kan vara olika raka, olika breda och olika snabba.
Absoluta nödvändiga grunder är dessa tre anser jag:
1. Kunskapshöjning och medvetenhet till alla. Idag vet vi att det är ”någonting” som skaver i våra organisationer och i våra hjärnor och kroppar. Vi vet bara inte vad. I det här stadiet behövs ren pur fakta och vetenskap; hur ser stressens fysiologi ut? Ingen slipper undan ständiga kolesterolduschar som i längden skadar hjärnan när stress och överbelastning håller oss fast under lång tid. Det visar hjärnforskning och rå fakta. Lyssna på det.
2. Chefer måste tyda signaler. Det är chefen som har en sportslig chans att snappa upp hur en medarbetare mår. Träna chefer i att tidigt tyda signalerna som finns där när en medarbetare börjar tippa över till osund stress och överbelastning. Gör man det tidigt går det att undvika ovan nämnda kostnader i termer av sjukskrivningar, rekryteringskostnader samt individuellt lidande. För det krävs kommunikativa chefer som kan närma sig sina medarbetare.
3. Nytänkande, mod och individuella lösningar. Givetvis. Borta är väl ändå våra arbetsplatsers kollektiva lösningar och rigida policies kring vad som är friskvård? Ingen modern företagsledning kan idag säga att det bara är motion, träningstimmar, kosthållning och hjälp med rökavvänjning som är grejen. Gröna juicer i fiket och gemensamma löptävlingar är inte längre tillräckligt. Framtidens fråga kommer vara ”Va, har du ingen plan för hur du tar hand om din hjärna?”. Friskvård för hjärnan behöver initieras från arbetsplatserna. Testa, skräddarsy och kör piloter ett år – alltid en oantastlig väg att pröva nya sätt på.
Naturligtvis finns det gammelsätt också. Låta medarbetare fortsätta vara tysta kring det där skavet, strunta i att följa Arbetsmiljöverkets regler och helt sonika inte lyfta upp må dåligt-aspekter på veckomöten/APT-möten. Fortsätta tycka att mycket att göra är något eftersträvansvärt. Eller inte föra de nödvändiga samtalen kring hjärnans förutsättningar för fokus eller gränsdragning mellan jobbet och det privata.
Men det känns ju varken klokt eller modernt.
Vem äger stressen?
Vi alla äger den. För det är komplext.
Men ledning, kommunikativa chefer och HR är nycklarna, anser jag. Ledningar ska inte bara ge grön signal till att organisationen ska börja arbeta strukturerat med att förebygga stressrelaterade tillstånd utan också inse konkurrensfördelarna med kunskap och forskningstillvänd arbetsmiljö – och så småningom se siffrorna på nedersta raden. Det lönar sig att motverka problemet. Chefer bör tillsammans med kommunikationsavdelningar och strateger se till att kunskapshöjningar och samtal och nya sätt att leda kommer igång. HR bör arbeta med kartläggningar och nya individualiserade grepp.
Jobbar vi på jobbet och gör det privata på fritiden?
Som att svära i kyrkan när man pratar stress är att säga att det faktiskt ofta är individens ansvar lika mycket som arbetsplatsens. Det sägs att arbetslivet inkräktar på privatlivet men är det inte ett lika stort problem att vi allt mer lyft in vårt privatliv på jobbet?
Kan vi ärligt säga att det är jobbigt och inkräktande när arbetsgivaren möjliggör mailande från TV-soffan när vi själva gör privata saker som att boka resor, buda online på ett par skor, ordna barnens eftermiddagslek och uppdatera på Instagram, på jobbet?
En majoritet av diagnosticerat utmattade personer svarar att det var en blandning av jobb och privatliv som till slut stjälpte dem. Aldrig bara jobbet som var boven.
Här har vi en nöt att knäcka. För det privata jagandet i ett alltmer uppvarvat liv tar ut sin rätt. Heltidsjobb, pendling, barnens aktiviteter, oron för en åldrande förälder, problem i relationen och många självuppsatta mål i livet kring träning, nyttig mat och självförverkligande. Det är på lunchen löpturen ska göras, det ger poäng. Vi är hypereffektiva och pressar in.
Allt är sammanblandat och inga gränser dras. Inga mellanrum där pauser för hjärnan skapas.
Stress är stress är stress – oavsett uppkomst
Med ovan sagt, vi är sjuka av stress. Och en person kan vara oförmögen att jobba p g a olika orsaker. Cancerbehandling, graviditet eller en sönderstressad hjärna. Problemet har uppstått, oavsett privat eller jobbrelaterad orsak, och plötsligt kan hen inte jobba. Arbetsgivaren får en tung ekonomisk börda oavsett längd på frånvaron i form av ersättning, rekrytering och produktionsbortfall.
Det är arbetsgivaren som får ”problemet” i knät. I Sverige har arbetsgivaren ett stort ansvar när en anställd får försämrade möjligheter att klara av sitt arbete. Även Arbetsmiljöverkets nya regler säger det.
Skräddarsy en ny kostym
Det bör finnas ambition och utrymme att tänka nytt och stort kring individuella lösningar om vi pratar åtgärder och livsstil som arbetsgivaren kan erbjuda. Om en chef sätter sig ner med en medarbetare och börjar nysta i vad som orsakar stress är mycket vunnet.
Erbjud en period med arbete hemifrån för att lugna tempot för en stressad småbarnspappa.
Erbjud meditition till en uppvarvad medarbetare, istället för dyra kursen/konferensen ute på stan
Erbjud fem gånger med en time managementspecialist istället för en termins träningskort
Erbjud prestationsprinsessan KBT-samtal om sina prestationsångest och hypereffektivitet
Har ni sommararbetstid? Inför decemberarbetstid för att ge utrymme för julfix.
Och skapa för all del en arbetsmiljö där våra ömtåliga hjärnor får rätt förutsättningar att koncentrera sig (ni vet det där med ett digitalt pling och ständiga avbrott). Styr upp användningen av digitala prylar. Utifrån fokusperspektiv är larmiga miljöer big no no, så tänk noga efter hur ert landskap är. Hur har din personal det med pauser?
Höj kunskapen, tänk individuellt, var modig, ta in det som erbjuds där ute och testa under ett år. Vad får ni för effekt och vad får ni igång för förlösande samtal på arbetsplatsen? Kanske rent utav en kultur- och attitydförflyttning utan att du ens har baxat igenom en långsam och kostsam strategi. I de bästa fallen får även de mest rädda cheferna det lättare att börja prata med sina medarbetare på ett tidigt stadium. Och DÅ få ni som organisation se på resultat!
#hjärna #kommunikativt #ledarskap #chef #stress #fokus #kontorslandskap #avbrott #modigt
Intressant läsning? Kontakta mig för fortsatt prat om kunskap och medvetenhet kring stress och hållbara strategier för ökat fokus.
Jag vill bidra till att företag och organisationer tar hand om sina hjärnor och skapar hållbara arbetsplatser med hjälp av ökad kunskap och kommunikativa chefer.